FLYTT!!
FÖLJ MED I NEJNUJAVLAR.BLOGG.SE ISTÄLLET!!
360!
En ny våg av motivation har slagit mig!
Coach Jacob snackade med mig idag...Om SM.
Våran klubb ska tydligen annordna Svenska Mästerskapen I Kickboxning i Stockholm och det vore väldigt coolt att få vara med och kriga om titeln som bäst i Sverige.
För att vara med där så behöver jag få ihop tre förbundsmatcher innan den 23 Maj. Så delvis lär det bli distriksmästerskapen som hålls på klubben och sen kanske det blir Aprilcupen i E-tuna om det behövs. Kanske blir det också Marscupen nu om två veckor och min form är ett skämt, men jag ska erkänna för er här och nu ,min kära läsare (i singular, jag hade en person som läste igår).
Jag har aldrig känt mig så taggad!
Idag tog jag recovery-pass. Alltså höll Freddie mitsar åt mig i femton ronder där vi slipade teknik i tolv av ronderna och sedan hamrade stenhårt de sista tre.
Jag kan inte säga att jag är så bra just nu, får se om Adela kan dra fram det bättre ur mig på fredag. Framför allt var det timing, träffsäkerhet och balans som var lite ur gängorna, och konditionen var ju självklart ner i botten.
Men efter ett pass idag och en runda på gymmet med PG igår så känns det som att jag kan komma tillbaka och blir bättre än jag någonsin varit.
Jag har gått 13 matcher. Jag har förlorat 3 av dessa. Det är ett rekord jag är nöjd med, men jag har fortfarande inte en enda jävla buckla i bokhyllan! Det gör mig ticked off! Det vore skönt att få sätta dit en SM-titel!
Back in the game.
Det var väldigt längesen jag skrev här och tyckte att det var dags och det här hänt väldigt mycket sen sist.
Jag gjorde min bästa match hittils under KM i November:
http://richard.hdbilder.se/video/CIMG9662---Christopher-matchAVI/
Efter det så drog jag upp en ljumske och blev då borta över hela jul och nyår och sen dess har jag haft väldigt svårt att hitta tillbaka till rutinen och få tillbaka viljan och motivationen. Så nu har jag bestämt mig för att ta paus från allt matchande på obestämd tid och nu bara träna för att det är roligt och satsa hårt på andra saker istället.
Jag har tecknat ett år till på gymmet, men jag har helt glömt bort vart de ligger, så ofta är jag där, men nu när det är sportlov ska jag ta mig tillbaka till både gymmet och klubben och nu ska jag fan komma in i rätt takt.
Jag har de senast två åren varit i kass form och halvugly på sommaren och vara i topp och ha ett sex pack mitt i vinter, bloody useless!
Så nu är det dags att ta sig tillbaka!
Den tjugofemte Januari.
Idag ska vi snacka lite sport så håll i hatten.
Fan va folk tar dopingpreparat nu för tiden. Så jävla tråkigt för sporten. Det irriterar verkligen mig något så in i helvete! Dessutom är det så jävla vanligt att så fort jag ser någon svensk som är riktigt grym i typ 200 meter häck och slår ut alla kenyaner då tänker man:
- Fan va grymt..Han är säker dopad.
Det jag tycker att vi borde göra då är att vi han två upplagor av EM, VM och OS. En version för folk som inte tar något kraftigare än en protein-shake..och en upplaga där doping är helt tillåtet i obestämd mängd!
Fatta vilken grym jävla Tv det skulle bli. Tänk bara friidrotts VM. När männen springer 100 m på fem sekunder. Blanka Vlasic hoppar höjdhopp och slår nytt världsrekord på 8 meter. Ser finnarna kasta ett spjut 600 meter.
Hur jävla roligt som helst!
En onsdag i oktober.
Ni kanske trodde att jag dött eller något men jag klandrar er inte, trodde faktiskt att jag var död för ett tag sen också, men sen kom man ju på att man hade franska prov och liknande så då var det bara inse det hårda faktumet att man faktiskt andades.
Anledningen till att jag varit borta har varit en axelskada som hållit mig hem i två veckor från träning och det körde min motivation i botten. Jag körde hälften av passet i söndags och det gick faktiskt rätt bra till axeln började göra ont igen, men jag var tillräckligt mogen för att då kasta in handduken och inte äventyra det hela mer.
Men idag var jag inne och körde igen till 100%. Sparring och det var riktigt jävla kul!
När jag åkte in så kände jag att jag egentligen bara ville vända och åka hem igen, så otaggad var jag. Men när man väl fick dra på sig benskydden igen så kändes det som att bli tillsammans med sin förra flickvän igen (sen har det aldrig hållt någon längre stund för mig men jag får väl hoppas att det här är annorlunda). Det som förvånade mig var att jag var riktigt bra också. Lugn som satan, stark och allting satt kvar, utom kondisen men vafan.
De sägs ju att kondition är en färskvara och det stämmer fan. min kondition har typ lika kort expirerationstid som en Lady Gaga-låt. Men men vad är en bal på slottet?
Idag fick jag ialla fall köra lite boxningsparring mot Håkan. Jag hade klar målsättning när jag gick in - Gå ut!
Jag bestämmde mig för att göar mitt bästa och hellre ta emot 12.000 slag (vilket jag gjorde) och inte ge något tillbaka, så länge jag inte började vända bort ansiktet och önska mig därifrån. Dessutom finns det ingen där som jag hellre får stryk av i boxning, för det ska sägas att han är riktigt jävla grym och jag gillar varje minut jag får köra mot honom.
Så Håkan, handskarna av för dig, I'm honored to taste your leather!
Så nu när jag har varit hemma har jag ägnat mig åt skolarbete, läxor, musik och FIFA och andra bagateller som inte platsar här så jag vill bara avsluta med en grej till.
I början på veckan stod det i tidningen att två deltagare från Idol hade blivit misshandlade av ett gäng killar i 16-17 års åldern.
Jag vill bara påpeka min oskuld och säga att jag hade inget med det där och göra, dessutom hade jag inte känt igen de två som det stod om..
Skuggboxas...
1 Oktober.
Jag hade antagligen tagit det ändå, men nu har man ju något vettigt att försuma skolarbetet med (jag har faktiskt gjort klart allt jag behöver göra) så nu ska jag snart sätta mig och vara en fullblodsnörd i ett par timmar.
Igår var det sparring och det gick väldigt uppochner. Började lite svagt och överspänt, men sen släppte det upp rätt bra och alla små smällar man dragit på sig på sista tiden höll gott och väl, och nu har jag tills på lördag på mig att låta de vila. Men man blev ju lite feg med lårsparkarna eftersom jag oroade mig över att träffa knän och det gör mig lite småsur på mig själv, där började det.
Sen blev det boxningsparring som avslutning, jag gillar inte det. Så det gjorde mig lite småirriterad.
Som grädden på moset så fick jag köra en lång jävla rond mot Jian som är större, tyngre och bra mycket bättre på att boxas än vad jag är, sen hjälpte det inte heller av att jag var riktigt jävla usel den ronden.
Så när vi tackade varandra för ronden och gick inför den sista så var jag väldigt grinig och ville helst bara sänka nästa som var ännu större än Jian.
Då gick det helt plöstligt bättre, när jag fullständigt sket i hur mycket stryck jag själv kunde åka på och hur trött jag skulle bli, utan den enda tanken var att få dunka in ett KENKA-märke i pannan på min motståndare.
Synd att inte den taktiken funkar med sparkar, då spricker bara fötterna.
Nu har skolan också annonserat ut våran idrottsdag som kommer vara så mycket som:
Orientering.....som omväxling.
Man kan ju tycka att med den satanistiska mängden orietering min förra skola delade ut, att jag skulle blivit rätt bra på det. Så är tyvärr inte fallet, utan jag får som vanligt försöka ragga upp någon som kan läsa kartan och så springer jag och hämtar kontrollen.
Man får ju hoppas att det ingår någon kampsport i kursplanen, så kanske man har lite chans..
29 September.
Igår small det, bokstavligen.
Det var sparring/sparringövningar med Adela. Nog behöver hon få lite mer rutin, men sparka hårt kan hon.
Idag har jag en sån jävla svullnad vid fotleden att det är svårt att gå ordetnligt. Så jag har ledigt från träning idag. Jag har faktiskt tagit ledigt från all annan sport än kampsport den här veckan, jag måste låta kroppen reparera alla små skador så man kan köra till 100% i helgen.
Men för att gå igenom gårdagen lite grundligare, det blev en hel del sparring och jag nöter fortfarande thaiboxningstilen, även under kickboxningspass. Det har sinkat ner mig måste jag säga, jag har tappat en hel del snabbhet på det, vilket är mitt viktigaste vapen, eftersom man trots hårdträning är en liten pixiegnom utan alldeles för mycket råstycka. Så om jag tappar snabbhet blir som att en igelkott tappar taggarna, eller en örn som tappar förmågan att flyga..Det blir liite tuffare.
Men stabliare har jag blivit och när jag hittar balansen mellan kraft, stablitet och snabbhet på ett ultimat sätt som ger mycket utdelning...Då är ni fucked, era jävlar!
Många tror att det här bara är en fysisk och praktisk sport, men icke.
Du kommer utvecklas mycket bättre inom sporten genom att förstå lite teori, som fysik till exempel.
"Om jag trycker in höften så kommer mer av min kroppstyngd falla in i sparken och då kommer jag få en hårdare träff, som i sin tur kommer göra mycket ondare på motståndare".
Samma sak gäller med att observera andra och gärna hitta någon "idol" eller "insperationskälla" som jag hellre säger för säger jag "idol" börjar jag tänkte på Laila Bagge och då vill jag helst gå och spy.
Så en av mina stora insperationskällor är Sean Wright från Skottland. Jävligt explosiv och teknisk, en stil som jag gärna skulle vilja efterlikna.
27 September
Anledningen till smeknamnet var Coach Peter, som instruerade tankesätt med rundsparkar och då fick jag bli "Herr Våffla" när han drog metaforen att man skulle sparka så hårt så jag vek mig dubbelt, som ett våffeljärn alltså.
Idag hade vi ett jävligt bra träningspass måste jag säga, ganska rutinmässigt men det var jävligt bra och det var härlig stämning. Kanske för att alla har kommit in i det ordentligt nu och har kört i mer än en månad, eller kanske för att vi hade en barmhärtig joggingrunda i jämförelse med gårdagen.
Peter masserade (riktig thaimassage) upp mitt dåliga lår innan passet också. Jag har ju sett Jempa (http://enkickboxares.blogg.se/) genom gå den processen ett par gånger och säga att det gör jävligt ont, men jag har lite halvhjärtat trott att hon överdrivit lite grann och fjantat sig lite grann..Men så fel jag hade.
Det kändes faktiskt rätt ordentligt, men fuck me sideways, det hjälpte som fan och nu blir det till att ta hand om kroppen lite bättre fram över.
Passet byggde mycket på att ta i idag, precis som jag gillar det. Slug it out!
Körde mesta dels med Betty och vi klickar faktiskt jävligt bra teknikmässigt och ligger jämt ut med varandra.
Nu har jag tyvärr annat hemskt att göra, så för att citera Nas.
One Love!
26 September
I onsdags så körde jag sparring med fortsättningsgruppen på Stockholm Kick, och det var riktigt kul.
Vi var ungefär åtta pers där och det är så perfekt mängd på den nivån vi alla var på, då alla var kontrollerade och visste vad vi gjorde. Vi var ganska rutinerade allihopa (utom en tjej som gjorde sitt första sparringpass, men hon körde på i lugnt tempo och jag är inte en sån som är så hjärtlös att jag gör sylt av henne).
Jag körde väldigt mycket högersparkar och boxning eftersom min vänsterfot är lite illa tilltygad just nu (vilket är ett gigantiskt minus för mig). Jag hittade däremot jävligt bra sparring med en kille i 20-års åldern som var i min vikt och nästan min längd. Vi fick in ett sån klockren balans i snabbhet och tryck och vi körde på ganska hårt, men fortfarande helt under kontroll. Sen så körde jag en rond mot coach Sami och fick en passionerad uppläxning.
Eftersom jag kört så pass mycket thaiboxning med Peter W och vi har tränat så mycket stabilitet, kraft och driv så har jag blivit långsammare...och är man långsam mot Sami får man smisk.
Idag var det thai-träningen som numera klassas som mitt helgnöje, det känns så skönt att vara ledig, med skola varenda vardag och stenhård träning på helgerna. Idag var våran värsta joggingrunda hittills, jogging 5km med stopp för att springa upp och ner i trappor och sen var det vanliga intervaller, fy fan måste jag få säga.
Sen blev resten av passet lite från och till eftersom jag inte kunde sparka med vänsterbenet och sen lyckades jag sträcka till det högra låret under löpningen, men fysen och clinchen gick bra och nu blir det match.
I november blir thaiboxningsmatch i Täby, ska bli så jävla kul, men det vore skönt med ett klubbmästerskap innan för att få igång ringvanan innan man ska upp på allvar...Tills dess kan jag ladda med att gå ner ett par kilo..
22 September.
Jaha...
Igår var man inne och tränade igen, riktigt, riktigt jävla kul!
Jag tränade (och coachade) Ms. Adela som jag tror kan bli något riktigt bra. Står på bra grunder, fysiskt stark, god kondition, och viktigast av allt, helt rätt inställning!
Många tror ju att den här sporten går ut på mycket ilska, men tror att det är helt tvärt om. Ju roligare du har destu lättare kommer du kunna motivera dig till att fortsätta kicka.
Det som gör det ännu roligare att coacha Adela är att hon är relativt ny och väldigt ung (äldre än mig, förvisso, men vafan). Så hon lyssnar, förstår och tar efter och lär sig något av det. Det har ju hänt både en och två gånger att man har förklarat grundligt hur man sparkar en vänsterspark på rätt sätt. Personen nickar som en bubblehead-docka och säger "ja" med olika synonymer, men gör fortfarande på ett konstigt jävla sätt hur många gånger man än förklarar. Sen säger jag ju inte att man inte ska behöver repetera eller fortsätta träna vissa saker. Men nog ligger det lite i att man inte kan lära en gammal hund sitta.
Imorrn blir det sparring och det är alltid lika kul, vissa mitspass kan kännas lite småtråkiga när det är kombinationer som verkligen inte passar din stil (då det egentligen är de passen man ska ge extra hårt på). Men sparring är alltid kul!
Nu ska jag ta och sätta mig och se Hell's Kitchen. Med tanke på hur det slutade förra veckan så blir jag inte förvånad om Ramsey delar ut en snurrspark.
Hare bra, kids!
20 September
Jävla bullshit från min sida om jag så får säga det själv. Jag har känt mig lite halvrisig upp och ner hela den här veckan, och eftersom vi har en hel del i skolan den här veckan så känner jag att jag inte har råd att bli sjuk. Jag har inte varit dålig sen innan sommaren började, och jag har lika mycket immunförsvar som en kattunge har fysisk styrka så jag går bara och väntar på att bli sjuk igen. Så passet idag var hårt focuserat på stryka och kondition...Som jag behövde som ett hål i huvudet!
Eftersom jag är en sån tävlingsmännsika som knappt kan knyta skorna utan att tävla mot mig själv så var dagens träning en underprestation för mig, eftersom jag inte vågade lägga i högsta växeln och köra slut på mig själv.
Men jag hoppas på att komma tillbaka i en kraftfull dagsform och kunna köra på som vanligt.
Imorrn blir det troligtvis sparring/sparringövningar med fortsättningsgruppen. Det brukar alltid vara schysst stämning, men jag hoppas att jag få köra med någon med lite rutin, eller någon som är kapabel att lära sig. Vissa har man ju kört med som är tvärkeffa (ordval?) och som kommer att förbli tvärkeffa.
Nu har jag haft mitt fysiska träningspass, nu ska jag ta hand om mina försummade läxor.
Kramknä!
Ps. jag slog fan nästan läsarrekord igår, hela fem pers! Att folk orkar bry sig. Ds.
19 September del 2.
Men tjejerna i "Ensam Mamma Söker" verkar ha något fel som bara ett hoppknä på hakan kan förklara.
- Jag vill ha en mörkhårig kille, för han ser ut att vara mystisk och farlig. Blonda killar ser bara ut att vara snälla och rara.
Ja det vore ju fruktansvärt med en snäll kille..Kom inte till mig och klaga när du får en snurrarmbåge.
Vart är den här världen på väg?
19 September
Sen sist så har det tagit en fet jävla vändning och bortsätt från att jag är förklyd för tillfället känner jag mig bättre än någonsin. Jag tror att den största anledningen till det är att jag har börjat köra thaiboxning tillsammans med tävlingsgruppen och Peter Wetzelmayr som har gett min utveckling inom thaiboxnignen en väldigt kraftig pushkick i rätt riktning. Vi har bara hållit på i en månad men jag känner att jag har gått mycket långt framåt, inte bara fysiskt utan också med mentaliteten och framför allt, förståelsen för den ädla sporten Muay Thai.
Det talas då om match i November vilket jag verkligen hoppas blir av, men det hade varit ultimat om de kunde klämmas in ett litet klubbmästerskap innan, bara för att få igång ringvanan innan, så kanske jag kan vara lite mer avslappnad när det är upp till bevis på Strike i november. Det kanske är lite förtidigt att börja tala om mina chanser i en thaiboxningsmatch i nuläget, men jag känner mig stark. Det har blivit som ett helt nytt tankesätt för mig hela det här och jag tror att om jag bara kan hålla mig lugn och göra det som ajg har tränat på, så kommer jag vara nöjd oavsett resultat...Men jag vill vinna!!
Nu när jag då kör thaiboxningen här också så har det blivit en ökning i träningschemat, på både gott och ont. Jag blir självklart bättre, men det sliter på kropp och sinne, och framåt 22.00 på kvällarna känner jag mig som Grigorij Rasputin efter fjärde mordförsöket. Bara för att själv få stapla upp det, så publicerar jag mitt träningschema.
Måndag: Skolidrott 90 min (ytterst understimulerande) & Kickboxning 70 min
Tisdag: Löpträningen (7-12 Km)
Onsdag: Kickboxning 70 min
Torsdag: Gym 40-80 min
Fredag: Dags för fredagsmys!!
Lördag: Thaiboxning 3 tim
Söndag: Thaiboxning 3 tim
Nu ska jag börja hålla igång den här bloggjäveln, med minst ett inlägg i veckan. Nu ska jag äta något, håller på att falla ihop här.
Keep it real!
12 Augusti
Två sparringpass har jag hunnit med sen sist.
I onsdags (för precis en vecka sen) så körde jag väl 90% av passet och sen slet jag upp tån igen så jag avslutade med att gå runt och coacha lite andra, men i överlag måste jag säga att passet gick ganska bra. Jag har fått mer och mer sparringronder mot Sami och det känns jävligt bra. Jag gillar att köra mot folk som jag antingen känner bra, eller som är bättre än mig och Sami bir då ett praktexempel eftersom han ger mig mycket tips omhur jag bör arbeta, dessutom tycker jag att det är lite mysigt att åka på smisk, vilket också var anledningen till att jag raggade upp Kenta för en rond, som har kört massa taekwondo och thaiboxning, så han kan sparka minst sagt, fråga mitt bakhuvud. Jag har däremot märkt att mina lowkick-drillar på säcken har börjat ge lite resultat. Det sitter hårdare nu ialla fall, och det är ju alltid nåt.
Imåndags så var det sparringövningar och lättsparring. Jag hade Leila som partner och det är då fan aldrig en besvikelse. Det är väl inte det lärorikaste av allt, men för att man ska klara sig i den här sporten måste man ha ett pass då och då, då man har kul och tränar på ett lite lättsammare sätt. Så vi hade kul och körde på utan att vara alldeles för strikta med att allt gick rätt till. Sen blev det emellertid sparring och där var jag under all kritik. Leila träffade mig med en huvudspark på käften på grund av rent slarv och sen låg jag på jämn nivå med flera stycken som jag vanligtvis brukar kunna vinna över utan att ta i alldeles för mycket.
Nej nu ska jag ta och åka in till Budo-fitness innan träningen och plocka upp ett nytt tandskydd, dumt att utmana ödet.
3 Augusti
För ett tag sen så kom en boxnings-polare William tillfälligt hem från thailand, så jag passade på och få en ordentlig nystart och lära mig nya saker och det har gett mig mycket att tänka på och har mycket nya grejer och slipa och få in i rutin i min vanliga fighting. Rullningar boxningsteknik, armbågar, lås, clinch ect..
Men bara för att det går åt rätt håll så ska jag ju självklart sparka upp en tå som blev infekterad..Så sen dess har jag inte varit så sugen på och sparka så mycket, och min vanliga träningspartner Freddie har också en dålig tå, så därför har vi de senast 3-4 passen kört ren boxningsparring, i matchform. Alltså 10 ronder på raken och det blir mycket roligare än när man byter sparringpartner efter varje rond, nu får man lägga upp lite mer tankesätt och planera längre framåt och dessutom känna ordentligt vad som funkar mot den här personen och vad som inte gör det.
Så mot Freddie har jag kommit fram till att jag måste slå mycket mer än vad han gör för att kunna hålla jämt.
Så nu ska jag ta min stora träningsväska (alla på tåget älskar mig) och ge mig in och köra ett sista boxningspass med Freddie och sen börja träna med ordinarie gruppen på onsdag..
Gymmet kanske man ska besöka snart....Har nästan glömt hur det ser ut där..
